FINSKA

Uttal av finska namn

Utförligare uppgifter än de som ges här finns i skriften Våra grannspråk. Här följer bara de mest grundläggande uttalsreglerna.

Betoningen (tryckaccenten) ligger i finskan alltid på första stavelsen: 'Koivisto, 'Katarina, 'Imatra, 'Jyväskylä.

Lång vokal och lång konsonant dubbeltecknas alltid. Enkel vokal är alltid kort. Ex.: Saari - Sari, Kiiveri - Kivi, Koponen - Koppinen. Märk att vokalen kan vara lång även framför lång konsonant: Aakkala, och kort framför kort konsonant: Takala. (Nota bene för danskar: aa är alltid långt a, inte å.)

Varje konsonant uttalas för sig i förbindelser som rl, rn, rs, rt, sk: Kaarle, Aarne, Marski, Martti, Kiiski.

• o uttalas alltid som öppet å, t. ex. som i da., no., sv. kom: Nokia, Koponen.
• ä uttalas helt öppet, som i sv. och no. bär: Väänänen.
• u uttalas som i ty. Buch, no. och sv. ro: Puntila, Kuusi.

Finländska ortnamn

Ortnamn som finns i både svensk och finsk form bör i de andra nordiska språken (danska, norska och framför allt svenska) ha den svenska formen. Alltså: Helsingfors (fi. Helsinki), Borgå (fi. Porvoo), Tammerfors (fi. Tampere), Åbo (fi. Turku), Nyslott (fi. Savonlinna). För de finlandssvenska namnen gäller samma allmänna uttalsregler som för svenska namn. (Undantag är Borgå, som uttalas med hårt g).

næste side >>