HUR BRA FÖRSTÅR VI VARANDRA?

Danskar, norrmän, svenskar och finlandssvenskar kan principiellt sett umgås med varandra på sina modersmål. Undersökningar visar att norrmännen är bäst på att förstå sina grannars språk, och att de förstår talad svenska bättre än danska. Norska är också det språk som förstås bäst av de andra. Danskar och svenskar har det lite svårare med varandras tungomål, framför allt svenskarna med danskan.

Finskan är i språkhistorisk mening inte släkt med de nordiska språken. Men tack vare århundraden av kulturell och samhällelig gemenskap mellan Sverige och Finland är begreppsvärlden i stor utsträckning densamma i svenskan och finskan. Finskan har också lånat mängder av ord från svenskan, både direkt, t.ex. katu 'gata' och pankki 'bank', och som översättningslån, t.ex. kuorma?auto 'lastbil' och korkeakoulu 'högskola' .

För finnarna, alltså finländare med finska som modersmål, är svenskan det språk som i första hand blir aktuellt som nordiskt umgängesspråk. Men det är bara en del av finnarna som behärskar svenska, och svenskan är för dem ett främmande språk. Norskan och danskan (liksom också somliga varianter av svenska) innebär ytterligare ett steg upp på svårighetsskalan. Finnarnas svårigheter med talad danska är utan tvekan det största förståelseproblemet i det nordiska samarbetet. I en undersökning av språkförståelse vid nordiska möten uppgav sig bara 5 % av finnarna förstå talad danska bra, medan 84 % sade sig förstå danska dåligt. En dansk som vill bli förstådd av en finne är i praktiken tvungen att försöka använda någon form av försvenskat uttal.

För många finnar är tolkning en förutsättning för att de skall kunna delta på någorlunda lika villkor i det nordiska samarbetet (se kapitlet Tolkning). Begreppslikheten mellan finskan och svenskan (danskan, norskan) gör också att tolkning är mera effektivt än omvägen över engelskan.

Färöiskan och isländskan tillhör den nordiska språkfamiljen men är inte direkt förståeliga för danskar, norrmän och svenskar. Grönländskan är helt obesläktad med alla andra språk i Norden - den är ett inuitspråk och närmast släkt med de språk som talas av eskimåer i nordligaste Kanada.

För färingar, grönländare och islänningar är danska ofta nyckeln till det övriga Norden. Detta innebär dock inte att de automatiskt också förstår norska och svenska lika bra som danska - något för norrmän och svenskar att tänka på. (Det förekommer visserligen också att särskilt islänningar har norska eller svenska som skandinaviskt kontaktspråk.) För många islänningar erbjuder även danskan förståelsesvårigheter - något för danskar att tänka på.

Karakteristiskt för färingars och islänningars danska är att den i rätt hög grad har s.k. läsuttal. Denna form av "skandinaviska" är ofta mycket tydlig och för de flesta nordbor betydligt lättare att uppfatta än äkta dansk danska. I det nordiska samarbetet brukar det uppskattas när de atlantiska nordborna inte eftersträvar ett perfekt danskt uttal.

Samiskan är besläktad med finskan, men de två språken är inte inbördes förståeliga. De flesta samer behärskar ett eller flera av språken finska, norska och svenska.

Språk Ungefärligt antal talare (modersmål)
Danska 5 miljoner
Finska 4,7 milj. i Finland, 250 000 i Sverige
Färöiska 50 000
Grönländska 50 000
Isländska 260 000
Norska 4 miljoner
Samiska 30 000 i Norge, Sverige och Finland
Svenska 8 milj. i Sverige, 300 000 i Finland

næste side >>

webmaster