HUR BRA FÖRSTÅR VI VARANDRA?
Danskar, norrmän, svenskar och finlandssvenskar kan principiellt
sett umgås med varandra på sina modersmål. Undersökningar
visar att norrmännen är bäst på att förstå
sina grannars språk, och att de förstår talad
svenska bättre än danska. Norska är också
det språk som förstås bäst av de andra.
Danskar och svenskar har det lite svårare med varandras
tungomål, framför allt svenskarna med danskan.
Finskan är i språkhistorisk mening inte släkt
med de nordiska språken. Men tack vare århundraden
av kulturell och samhällelig gemenskap mellan Sverige och
Finland är begreppsvärlden i stor utsträckning
densamma i svenskan och finskan. Finskan har också lånat
mängder av ord från svenskan, både direkt, t.ex.
katu 'gata' och pankki 'bank', och som översättningslån,
t.ex. kuorma?auto 'lastbil' och korkeakoulu 'högskola' .
För finnarna, alltså finländare med finska som
modersmål, är svenskan det språk som i första
hand blir aktuellt som nordiskt umgängesspråk. Men
det är bara en del av finnarna som behärskar svenska,
och svenskan är för dem ett främmande språk.
Norskan och danskan (liksom också somliga varianter av svenska)
innebär ytterligare ett steg upp på svårighetsskalan.
Finnarnas svårigheter med talad danska är utan tvekan
det största förståelseproblemet i det nordiska
samarbetet. I en undersökning av språkförståelse
vid nordiska möten uppgav sig bara 5 % av finnarna förstå
talad danska bra, medan 84 % sade sig förstå danska
dåligt. En dansk som vill bli förstådd av en
finne är i praktiken tvungen att försöka använda
någon form av försvenskat uttal.
För många finnar är tolkning en förutsättning
för att de skall kunna delta på någorlunda lika
villkor i det nordiska samarbetet (se kapitlet Tolkning). Begreppslikheten
mellan finskan och svenskan (danskan, norskan) gör också
att tolkning är mera effektivt än omvägen över
engelskan.
Färöiskan och isländskan tillhör den nordiska
språkfamiljen men är inte direkt förståeliga
för danskar, norrmän och svenskar. Grönländskan
är helt obesläktad med alla andra språk i Norden
- den är ett inuitspråk och närmast släkt
med de språk som talas av eskimåer i nordligaste Kanada.
För färingar, grönländare och islänningar
är danska ofta nyckeln till det övriga Norden. Detta
innebär dock inte att de automatiskt också förstår
norska och svenska lika bra som danska - något för
norrmän och svenskar att tänka på. (Det förekommer
visserligen också att särskilt islänningar har
norska eller svenska som skandinaviskt kontaktspråk.) För
många islänningar erbjuder även danskan förståelsesvårigheter
- något för danskar att tänka på.
Karakteristiskt för färingars och islänningars
danska är att den i rätt hög grad har s.k. läsuttal.
Denna form av "skandinaviska" är ofta mycket tydlig
och för de flesta nordbor betydligt lättare att uppfatta
än äkta dansk danska. I det nordiska samarbetet brukar
det uppskattas när de atlantiska nordborna inte eftersträvar
ett perfekt danskt uttal.
Samiskan är besläktad med finskan, men de två
språken är inte inbördes förståeliga.
De flesta samer behärskar ett eller flera av språken
finska, norska och svenska.
| Språk |
Ungefärligt antal talare (modersmål) |
| Danska |
5 miljoner |
| Finska |
4,7 milj. i Finland, 250 000 i Sverige |
| Färöiska |
50 000 |
| Grönländska |
50 000 |
| Isländska |
260 000 |
| Norska |
4 miljoner |
| Samiska |
30 000 i Norge, Sverige och Finland |
| Svenska |
8 milj. i Sverige, 300 000 i Finland |
næste side >>
|