VARFÖR INTE ENGELSKA?

Det händer inte så sällan att nordbor i samtal med varandra ger upp och övergår till engelska. Det gäller särskilt i kontakterna inom naturvetenskaperna och inom delar av affärslivet - områden som ju också annars är starkt påverkade av angloamerikanskt inflytande.

Framför allt på finskt och isländskt håll finns det de som undrar varför man inte kan gå in för att generellt använda engelska som nordiskt umgängesspråk: ingen skulle då ha fördelen att använda sitt eget modersmål, alla skulle bli språkligt jämställda. Många yngre finnar och islänningar har lättare för att tala engelska än svenska respektive danska. Men långt ifrån alla finnar och islänningar behärskar engelska, och också för dem som gör det är engelskan ett främmande språk. Vid behov är därför tolkning en bättre utväg, eftersom tolkning ger alla en möjlighet att tala sitt modersmål.

Det finns flera vägande skäl för oss att hålla oss till de nordiska språken i det nordiska samarbetet:

- Bara en liten del av alla nordbor behärskar engelska så bra att de verkligen kan uttrycka sig fritt och otvunget på detta språk. Ytterst få uttrycker sig så väl eller så nyanserat eller så spontant på engelska som på sitt modersmål. Användning av engelska vore en fara för den breda och folkliga förankringen i det nordiska umgänget. Diskussionsinläggen skulle förlora i tankeskärpa och nyansrikedom, och kommunikationen skulle bli mera färglös och oengagerad.

- De kunskaper man som lyssnare behöver för att förstå ett grannspråk är långt mindre än de man behöver för att tala ett främmande språk. Det rör sig i allmänhet om en handfull systematiska skillnader i uttal och stavning (sådana presenteras i avsnittet "Råd om de enskilda språken") samt om en begränsad grupp centrala ord (jfr ordlistan i slutet av häftet). Även om det kan kännas lite trögt i det första umgänget med andra nordbor brukar tillvänjningen gå fort.

- De nordiska språken är bäst lämpade för att beskriva nordiska förhållanden. Vi har i Norden många begrepp - framför allt samhälleliga och kulturella - som saknar motsvarigheter på engelska. Med engelska blir man ofta tvungen att använda oprecisa ord och besvärliga omskrivningar för saker som är välkända för alla nordbor.

- Den nordiska språkgemenskapen har ett starkt symbolvärde för nordborna. Den skapar nordisk identitet och en känsla av samhörighet - en samhörighet som ofta känns särskilt självklar när nordbor möts utanför Norden. Man känner för sitt språk, sin kultur och sina rötter och vill inte förvandlas till en utlöpare av den engelskspråkiga kulturkretsen.

Det är klart att det finns vissa situationer där det av olika skäl är befogat att ta till engelska. Men detta skall alltid ses som ett undantag från huvudregeln. Om det börjar resas krav på en ökad användning av engelska inom t.ex. myndigheternas och organisationernas nordiska samarbete kan detta lätt försvaga själva grunden för samarbetet. För att öka den språkliga jämlikheten är det i stället skäl att vid behov gå in för tolkning, så att också finnar och islänningar kan använda sitt eget modersmål.

næste side >>