RÅD OM DE ENSKILDA SPRÅKEN
Här följer ett avsnitt med råd om de enskilda
språken. De gäller dels för dem som har respektive
språk som modersmål - vad de bör tänka på
för att underlätta förståelsen när de
talar -, dels till dem som skall försöka uppfatta samma
språk och kanske uttala somliga ord på det, t. ex.
namn.
| Följande uttalsbeteckningar
används: |
| [u] |
står för vokalljudet i ty. Buch,
da. sult, no. och sv. ro. |
| [ü] |
står för norskt och svenskt u-ljud,
t. ex. no. och sv. hus, hund. |
| [æ] |
står för vokalljuden i da. gæst,
lære, sv. gäst, lära. |
| [å] |
står för å-ljud, både
slutet och öppet, t. ex. da., no., sv. gå, kom. |
| [aw] |
står för det diftongljud som
förekommer i da. och sv. fauna. |
| [åw] |
står för det diftongljud som
förekommer i da. lov, isl. Jón. |
| [æu] |
står för det diftongljud som
förekommer i no. aust. |
| [øw] |
står för det diftongljud som
förekommer i da. søvn. |
| [ð] |
står för ett tonande läspljud,
som i eng. father, isl. faðir. |
| [th] |
står för ett
tonlöst läspljud, som i eng. thing, isl. Þór. |
| [:] |
markerar att en vokal är lång.
Ex.: gå [gå:]. |
| Betoning (tryckaccent) markeras
[i nettutgåvan] med en strek före den betonade
stavelsen: Helsing'ør, 'Bergen, 'Jyväskylä. |
næste side >>
|
