Språksituationen i Norden och den nordiska språkförståelsen

De inhemska språken i Norden tillhör tre olika obesläktade språkfamiljer

1. den germanska språkfamiljen med danska, färöiska, isländska, norska och svenska

2. den uralska med finska och samiska

3. den eskimåiska med grönländska.

Finska talas förutom i Finland även av en minoritet i Sverige, och svenska talas förutom i Sverige även av en minoritet i Finland.

Samiska talas i områden i norra Norge, norra Sverige och norra Finland.

Med den nordiska språkförståelsen avses det faktum att de skandinaviska språken danska, norska och svenska är inbördes förståeliga utan föregående studier. Detta innebär att dansk-, norsk- och svensktalande kan tala med varandra på det egna språket. Danska, norska och svenska är grannspråk (da. nabosprog) till varandra.

Eftersom Färöarna och Grönland är en del av det danska riket, lär man sig där danska som första främmande språk. Så har det varit även på Island, som tidigare var en del av det danska riket. Men under 1999 kommer engelska att bli första främmande språk där. Danska (alternativt norska eller svenska) skall dock finnas kvar som obligatoriskt skolämne. Finland var tidigare del av det svenska riket, och ca 6 procent av befolkningen har svenska som modersmål. Svenskan är jämställd med finskan som officiellt språk. Därtill är svenska obligatoriskt skolämne för elever med finska som modersmål. De som har samiska som modersmål är tvåspråkiga, och kan även norska, svenska eller finska.

Genom att även de som inte har ett skandinaviskt språk som modersmål ändå i mer eller mindre hög grad behärskar något skandinaviskt språk omfattar den nordiska språkförståelsen i princip hela Norden.

Förståelseundersökningar visar dels att alla inte förstår varandra lika bra, dels att det är skillnad på förståelse i tal och skrift. Svårast är det för svenskar att förstå talad danska. Lättast är det för norrmän att förstå danska och svenska, såväl talad som skriven.

En sak som är mycket viktig är viljan att förstå och inställningen till grannspråken. Den som är mycket motiverad att förstå upplever att förståelsen går bra. Själva situationen är också viktig. Det går lättare när man sitter i en liten grupp och samtalar. Förståelsen är inte heller något statiskt. Ju mer man ser och hör av ett grannspråk, desto bättre förstår man.